lamnadifred

Jag sov hos R inatt, blev lite spontant sådär. Jag vet inte alls vad vi håller på med egentligen men jag leker vidare. Det jobbiga är att jag troligen kommer bli tvungen att öppna mig snart. Jag litar fortfarande inte på honom tillräckligt mycket men han såg mina skärsår igår. Jag försökte få honom att glömma det men då blev han bara ännu mer nyfiken. Jag funderar på att bara säga att jag haft en självskadebeteende och fick ett återfall samt att jag haft en ätstörning men är på rätt väg. Jag hatar att ljuga men ser ingen anledning till varför jag skulle berätta sanningen. Tycker ni jag ska ljuga och berätta lite, inte säga något alls eller säga hela sanningen och återigen vända ut och in på mig själv?