lamnadifred

Lever ni? Det gör knappt jag. Eller jo, fast jag vill inte.
Det är bara en massa skit just nu.
En bekant eller en före detta bekant har gått och tagit livet av sig.
Jag lider.
Lider med alla som lider pga hans bortgång.
Lider med alla frågetecken, varför?
Lider med mig själv, varför hann jag inte förre?
Egoistiskt jag vet men nu kan jag verkligen inte göra de.
Nu när jag ser hur mina nära lider utav hans bortgång.
Hur skulle de då inte må om jag försvann?
Fast egentligen är jag bara en svart prick i universum.

Jag har dessutom gått och fått klamydia.
Sug på den karamellen, så använd kondom.
Det värsta är nu att berätta för den killen jag tycker om.
Har han gett mig det eller har jag gett det till honom?
Om inte, då ska jag skälla ut honom som gav mig de.

Jag blir dessutom bara tjockare, fulare och äckligare.
Inget mer och säga om de.

Jag känner dessutom av pressen ännu mer och vattnet börjar närma sig toppen ännu mer.
Snart andas jag inte längre.
Om jag ens gör det nu.

Dessutom är jag en dålig bloggare.
Skärpning.
Ta tag i ditt liv.
Missfoster