lamnadifred

Tårarna har fallit, krokodiltårar men ändå bölat som en liten flicka. Att inte känna sig välkommen, inte önskvärd. Folk som skäller ut en för något som man inte ens har något att göra med. Folk som pratar om en i tredje person när man står precis jämte och i stort sätt säger att de inte vill ha en där. En pappa som gör att man får skuld över allt, ånger över att man ens flyttade. Andra folk som försöker visa medlidande men gör det på fel sätt och man känner sig sämst i hela världen.

Jag räcker inte till. Jag är ful, missbildad, tjock, otillräcklig, hatobjekt, oönskad och en massa mer. Listan blir för lång om jag fortsätter. Självmordstankarna gör mig galen just nu och ärligt talat känner jag mig så egoistiskt att jag hade kunnat köpa en pistol och sprängt mitt huvud i bitar.